Ta del i uppsnacket

Gunde, det här är tredje året som du i samarbete med Preem coachar deltagare inför Vasaloppet. Vad händer i år?

– Jag kommer att träffa och coacha tre personer som utses genom en tävling. En av dem kommer att få åka loppet i par med mig och de andra två åker ihop, eftersom det är paråkning i Nattvasan.

Vad förväntar du dig av deltagarna?

– De bör vara beredda att engagera sig och satsa på det här. Beroende på förutsättningar kan det krävas extra mycket vilja. Fjolårets deltagare från Skåne, där det knappt fanns någon snö, åkte till exempel en hel del rullskidor. Det fungerade också jättebra.

Vad tror du kommer bli roligast?

– Jag ser verkligen fram emot att se alla kreativa ansökningar från dem som vill delta. Det har känts lite som julafton tidigare år. Det har varit alltifrån att dikta på vers till att sjunga och åka skidor på gräs. När vi väl är igång är det alltid roligt att se att de klarar mer än de tror!

Vad är mest utmanade i år?

– För många tror jag att den stora utmaningen kommer att vara att vistas ute i mörker, kanske ensam också under träningstillfällen. Du får inte vara mörkrädd i alla fall, det är en sak som är säker.

Du har åkt Vasaloppet några gånger tidigare, men det är första gången du åker Nattvasan. Vad har du för vana av skidåkning i mörker?

– Mörkeråkning har jag levt med under hela min uppväxt. Det var ofta mörkt när jag kom hem efter skolan, så det fanns sällan något tillfälle att åka skidor när det var ljust. När jag tränade på elitnivå separerades det första och andra passet så mycket som möjligt för att få in vila emellan, då behövdes pannlampa de första timmarna och när det var dags för dagens andra pass hade det blivit mörkt igen.

Vad är speciellt med att åka i mörker?

– Mörkret påverkar bland annat orienteringsförmågan och framförhållningen. Några tänker kanske ”skidor som skidor”, men det är ganska stor skillnad. Personligen tycker jag att lugnet blir mer påfallande när det är mörkt. Men det kan säkert kan vara ganska skrämmande för en storstadsmänniska som inte är van vid tystnaden och mörkret ute i spåret.

Krävs det någon särskild utrustning?

– Inte mer än en pannlampa. Under min första tid i landslaget var det halogenlampor som gällde och de drog jättemycket batteri, så man fick ta med stora batteripaket för att kunna klara ett långpass. Tack vare att det är bättre lampor i dag påverkas inte balansen på samma sätt.

Vem tycker du ska söka i år?

– Den som gillar en utmaning. Det har varit stor spridning tidigare år, allt från de som åkt Vasaloppet på sex timmar till de som knappt har tagit sig i mål. Jag hoppas på en bra spridning i år också. Viljan, tron på att man klarar det och ambitionen att jobba för det måste finnas, men man behöver inte ha åkt Vasaloppet tidigare.

Vad är det bästa med Vasaloppet?

– Jag har aldrig åkt Vasaloppet som elitåkare, utan längre bak i startfältet. Det jag uppskattar mest är den härliga stämningen. Det är så många likasinnade samlade på samma plats vid samma tillfälle. Det ska bli väldigt spännande att prova Nattvasan. Vi får se om stämningen är densamma på natten eller om den är ännu bättre tack vare mörkret – det tror och hoppas jag.